onsdagen den 29:e december 2010

GOTT NYTT ÅR!!!

Nu är det snart slut på 2010, känns alltid lite nostalgiskt, men också skönt. Att få börja på nytt, med friska krafter och ny energi.
Ni har säkert hört ”Nyårsklockan” av Alfred Tennyson reciteras på Skansen åtskilliga gånger. Sedan 2001 läser Jan Malmsjö, men han avslöjar i en artikel att han faktiskt har gjort egna ändringar i texten.
Här kan ni ta del av originalet, översatt av Edvard Fredin.

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten,
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut vad dödsdömt räknar sina dagar
och forngestaltningar av split och kiv.
Ring in ett ädlare, ett högre liv
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, avundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.

GOTT NYTT ÅR
Lotta Skoog Andersson

tisdagen den 28:e december 2010

Boken kommer



Vissa tjänster som biblioteket erbjuder är kanske inte så kända. Jag tänker på en av ”mina” tjänster, nämligen ”Boken kommer”. Det innebär att människor som av olika anledningar inte kan komma till biblioteket får böcker hemkörda till sig. Alldeles gratis. Oftast är det ju såklart äldre människor, eller med någon form av funktionsnedsättning. Och det är flest kvinnor. En gång i månaden kör vår vaktmästare Thomas ut kassar till våra BK-låntagare, efter att jag har konfererat med dem i telefon och plockat ihop böcker efter deras önskemål. En ganska tidskrävande verksamhet, men oerhört uppskattad! En del av mina låntagare har jag känt i 15 år och servat med litteratur. Dessutom har det under åren blivit många goda samtal och möten! Det kan väl knappast kallas för en glamourös verksamhet men väl en viktig basverksamhet av hög kvalitet och jag är av den uppfattningen att det är på dessa basverksamheter som biblioteket vilar.


Lotta Skoog Andersson

onsdagen den 22:e december 2010

Gilla läget. Eller?

Med anledning av pågående omorganisation i Kulturförvaltningen och media. Ibland är det svårt att veta om man helt enkelt ska gilla läget eller höja rösten.

/Ragnhild

Nätverk i bibliotekens värld

Som barn och ungdomsbibliotekarie i Mariestad ingår jag tillsammans med 16 andra samt en regionbibliotekskonsulent i ett nätverk som kallas Nätverk 10 Lilla Skaraborg. Vi arbetar på folkbibliotek i kommuner i norra Skaraborg med ett invånarantal upp till ca 24000. Vi träffas 2 ggr/år på våra respektive bibliotek och samtalar om stort som smått, samt gör vissa studiebesök.

Senast var det träff i Kultur i Väst Regionbibliotekets lokaler på Rosenlundsgatan i Göteborg, eller, ja, det som än så länge heter Regionbiblioteket. Från och med 1 januari 2011 heter det "bara" Kultur i Väst som ska bestå av 3 enheter om jag uppfattat rätt. Det kommer säkert mer info på www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek eller liknande adress!?

Det finns ett förslag att ombilda nätverken till de mediakluster som finns, mer eller mindre. Då blandas kommunstorlekar i större utsträckning vilket är intressant tycker jag personligen.
Hur jobbar ni andra i nätverk? Vad för en förändring i nätverkssammansättning med sig? Jag ser konsulenten som en nyckelperson, och eftersom det inte nämnts något om en förändring där kan det vara bra att möta nya kollegor en period.

/Ragnhild

tisdagen den 21:e december 2010

En bokbetraktelse – en svunnen tid

Inte ofta har jag funnit mig funderandes över Vilda Västern. Trots uppväxtårens alla episoder av Machahan och Lilla huset på prärien och alla Lucky Luke-album sönderlästa bredvid sängen så fäste det aldrig i mitt sinne att dessa romantiska historier var sprungna ur en historisk verklighet. Några filmfrekvenser fladdrar förbi; en ensam man på en öde stadsgata. Skinnbyxorna har han inte varit ur det senaste halvåret, han kisar mot solen och får sällskap av en rullande buske. Om det har figurerat några kvinnor i dessa så kallade underhållningshistorier så har merparten utgjorts av whiskeyindränkta prostituerade vid saloonens bardisk.
Det har alltid tyckts mig så unket och ointressant.

Så fann jag mig plötsligt på ett utsocknes kafé bläddrandes i en stor bok som rätt och slätt hette Kvinnorna i Vilda Västern och en ny värld öppnades framför mig. Boken behandlar uteslutande kvinnors berättelser och levnadsöden under koloniseringen av den amerikanska västern ca 1850 – 1900 och gav en rejäl motvikt till de skissartade fördomar jag besatt. I boken finns en mängd fantastiska fotografier på exv. på ett helt gäng ”cowgirls”, de fanns också! En annan bild jag särskilt minns är den då två unga kvinnor till häst spränger fram över prärien gränsle över hästarna med kjolarna uppskörtade, samtidigt som någon fotograferade dem. Något som skulle varit fullkomligt otänkbart i Europa där samtida botanikern Marianne North skriver med illa dold vrede att ”-Vilken tur att naturen givit kvinnan fingrar som kunde sticka, måla och liknande. Annars skulle de väl bli galna.”

Ett annat fotografi visar en tvårumsstuga mitt i obygden. Framför huset står en utschasad änka 35 år på det 70:de, men emottagandes ur en tjänstemans hand det dokument som styrker att hon nu är ägare till sig egen mark.

Denna bok skildrar människan som kvinna och utgår från att kvinnliga erfarenheter är lika viktiga som manliga. Läs den och bli glad.
Åtkomst erhålles via ett bibliotek nära dig.

Catherine Landström
Moholms bibliotek

* * * * * Välkommen * * * * *

Det finns ett litet gäng som gärna bjuder på tomtar! De har slagit sig ner i ett vackert rum i ett gammalt stenhus...
...och de önskar att alla ska ha Riktigt Trevliga och Sköna Helger!

Julbusiga hälsningar från Linnea, Pippi, Emil, Billy, Zebbe, Miffy, Ida och Castor

måndagen den 20:e december 2010

Var har ni...? Ni måste...!

När man arbetar inom ett område är det nästan oundvikligt att man efter en tid blir hemmablind. Eller i alla fall lite synsvag. Det här med att marknadsföra biblioteksverksamhet, det är en evig uppgift. Till exempel så förvånas många varje år över att biblioteket har öppet mellandagarna.
- Men kommer det nån? frågas det.
- Ja, det är ofta många besökare både före och efter Juldagarna svaras det.

Jag hade ett samtal med en man häromdagen (en relativt regelbunden biblioteksbesökare) som hade många synpunkter.
- Ni måste ju visa upp de nya böckerna. De är omöjliga att hitta! Men varför står det inte "Nyheter" på den där snurrhyllan om du nu säger att det är där det står nya böcker? Varför är inte böckerna uppdelade i svenska författare och utländska? Nu kan ni väl vara färre som jobbar här när man sköter sig själv? Ni är ju inte konsekventa med uppställningen. Det kan stå K och sen siffror och plötsligt Kc. Och varför har ni dikter?!

Ja, frågorna var många och lite hetsiga och först suckade jag lite och kände det som ett enda stort klagomål. Men som den goda ambassadör man är (ähum) log jag och ganska snart slog det mig att hans frågor är fullt berättigade (förutom diktfrågan då :)). Man kan undra var "de nya böckerna" är när så många av dem ständigt är utlånade under en lång period. Och visst har han rätt i att det gott kan stå "Nyheter" på den där nyhetssnurran, hur ska man annars veta? När jag förklarade Hc och Hce blev han så glad, det hade han aldrig vetat. Nej , hur ska man veta det?

- Fråga personalen, det är det vi är till för, sa jag. Och nu när besökarna kan sköta sina lån & återlämna själva blir det mer tid för personalen att samtala med besökarna. Speciellt med dem som undrar var i all sin dar de nya romanerna står, hur man hittar den där boken om afrika som är skriven av en utländsk författare när man inte vet om det är fakta eller fiktion.

Med riktigt riktigt många sådana samtal kanske frågan någon gång i framtiden kan lyda:

- Var hittar vi den där boken som kom förra månaden?
- Hur kan vi påverka så vårat bibliotek får bättre öppettider?


/Ragnhild

fredagen den 17:e december 2010

Årets julklapp

Årets julklapp 2010 blev surfplattan, men för den som inte är så förtjust i tekniska nymodigheter så passar det kanske bättre med en hederlig gammal bok. Eller? Det kanske inte heller är så enkelt?

/Anneli Abramsson

Bokpresenter till alla bebisar!


Biblioteken runt om i landet förmedlar många olika slags bokpresenter. Sedan över 10 år tillbaka erbjuder Kultur i Väst Regionbiblioteket en barnbok till precis alla små barn i hela Västra Götalandsregionen. Från januari 2011 blir det en ny bok som delas ut - De små barnens bok, en antologi av Siv Widerberg. Den är fint inbunden med härliga färgbilder av flera av våra duktigaste författare och illustratörer. Presentkort fås på BVC - boken hämtas på ditt bibliotek.
Till familjer med annat språk än svenska erbjuds Barnens första bok + cd'n Barnens första sånger. Bok + cd delas ut på BVC.
Snart är det jul!
Ragnhild


torsdagen den 2:e december 2010

En hemlig vän


Som bibliotekspersonal befinner jag mig just nu i en period där det läses mycket barn/ungdoms böcker inför bokprat på skolorna. Som vuxen läsare kan man ibland i dessa böcker få en överdos av snusförnuftiga 12-åringar som löser brottsfall som inte de mest slipade(..nåja) poliser klara av att lösa. Det mesta är dock ett nöje att läsa. En pärla till bok som jag precis läst och måste rekomendera är "En hemlig vän" av debutanten Katarina Genar. Boken handlar om flickan Henrietta som är nyinflyttad i ett stort gåtfullt hyreshus. Henriettas mamma jobbar hela tiden, så hon får istället tid att lära känna de andra gåtfulla individerna i huset. Det är grannen Wallgren högst upp som är deppig och på sin stora flygel spelar verk av Satie hela dagarna. Det är grannen Ellen längst ner som är frustrerad och som hela tiden bränner vid sina hemmabakade kakor. Det är den räddhågsna vaktmästaren som varnar Henrietta för gunga i gungorna på gården. Många hemligheter finns i huset och de hör samman på ett sätt som Henrietta kommmer att finna ut. Detta sker efterhand med hjälp av en hemlig vän. Referenserna till Erik Satie i boken tror jag ej är en slump. Boken känneteckna av samma stillsamma, vemodiga och långsamma tempo som hans musik. Boken lyckas med konststycket att vara både mycket stillsam och samtidigt ha ett starkt driv i handlingen som leder fram till ett storartat slut. En bok att läsa vilken ålder du än befinner dig eller känner dig!


Jimmy Jansson