November

En källa till förundran så här års, är alla inlägg och kommentarer i tidningsartiklar, kåserier etc. som påstår att november är så mörk och grå. Skribenterna verkar ha stirrat sig blinda på det slut de på förhand bestämt deras skrivelse skall ha. Nämligen att man trots detta elända mörker kanske ändå kan kämpa sig till att se någon ljuspunkt någonstans. Man kan ju förall del "mysa" med tända ljus och så.
När jag läser sådant undrar jag om skribenterna skrev sina artiklar i juli och då siade om framtiden för om man bara tittat ut alternativt gått ut under de senaste veckorna så är det ju märkligt om man kunnat undgå att vi haft en strålande vacker oktober och november tillika. Nu har ju höstlöven fallit men under flera veckor har omgivningarna varit så otroligt färgrika och erbjudit alla nyanser av gult till orange till brunt och grönt.
När jag hämtade tidningen i morse var himlen framför mig, där solen straxt skulle gå upp, skarpt cerise med några markerade svarta skyar. Hela trädgården och åkrarna nedanför huset täckta av frost som snart skulle börja glittra allteftersom dagen skulle till att gry. Visst är trädens grenar kala nu men kommer till sin rätt i skymningen när allt är kallt och stilla och flockar med kajor flyger synkroniserat i stora svep. Då skapas en stämning som för mig gör november magisk. En november som denna behöver inga ursäkter, den är tillfyllest i sig själv.

Catherine Landström
Moholms bibliotek